Igår var det övernattning i plugget. Jag hade egentligen ingen lust att gå, men ändå så släpade jag mig dit. Först höll jag på att dö av tristess. I ett anfall av total boredom ringde Yrsa till två killar i Tallis som genast bestämde sig för att åka till Medis för att möta oss (varför?). De visade sig vara två riktigt ondsinta filurer som inte ens visste vad Debaser var. Skandal! Efter en lång betänketid kom de fram till att det var något som de pratade om på Bandit Rock 106,3 ganska ofta. Klipska killar.

Efter att vi totaldissat fjortiskillarna och dragit tillbaka till skolan blev det lite roligare. Jag hetsåt lite chips och godis (inte mitt egentligen, men godhjärtade människor donerade till de stackars behövande, dvs jag). Fast sådär överparty blev det inte direkt.

Det verkligt jobbiga började när jag skulle sova. Jag var maxat trött, men det var tyvärr inte mina kära polarbär som kände för att sitta och prata (högt) om livets mening hela natten. Jag och Nina gick och la oss i ett förråd med böcker för att slagga, men det fanns ingen dörr dit så det lät förjävligt. Det var den värsta sovningen någonsing. Jag låg typ i dvala halva natten och jag kan varken minnas om jag varit vaken eller sovit. Det enda jag minns är en satans smärta i ryggen av liggunderlaget (djävulens påfund) och ett jävla gnissel från en dörr som en massa randoms kände sig tvungna att öppna hela tiden. På morgonen var jag inte direkt på topphumör, men efter en brownielängd på Sleven kände jag mig lite mer uppåt.

Dagens favorithändelse var när Niklas berättade att han tänkte ge mig MVG i NO. Jag har en liten känsla av att jag fick MVG bara för att jag varit lite pluggpatetisk och suttit och gjort en massa halvdana arbeten hela helgen, men whatev. Nu har jag 315 poäng, vilket i alla fall jag tycker är sinnesjukt mycket. Om någon hade sagt till mig för ett år sedan att jag skulle få 315 i slutbetyg skulle jag antagligen trott att den personen rökt något trevligt och sedan börjat hallucinera fram en massa random skit (överanvändning av ordet random är aldrig bra, så tänk på det barn).

Nu kan jag vara riktigt jefla nöjd med mig själv. Ah. Jag känner hur självkärleken väller över mig. Det är inte särskilt ofta det händer.

Imorgon är det bal. Ångest. Jaja, det får väl bli lite som det vill.

RANDOM.